image_pdfimage_print

Stor vidaklyyvantalkå

Det blev en lyckad vidaklyyvantalkå (vedklyvning) på gamla folkskolan på lördag. Över 30 personer deltog och vi fick en massa ved i vedlidret för vintern. Bäst av allt var att den gamla vedklyvaren från 1920-talet fungerade fint. Det är effektiva maskiner och de stora yxorna klyver lätt och snabbt stora vedträn. På en timmer var hela hopen kluven och inradad.

Enligt Simos Verner som mycket väl känner till Lillstubackans klyvare (tillverkad på 1920-talet) så behövs det 9 personer för en vedklyvningstalko: Två bär virket till maskinen, en sågar, två klyver och fyra radar. Om man har kort och klent virke så kan en person klara av att lyfta virket på sågbocken.
Vedklyvaren drevs av en Steyr dieseltraktor (en av de första dieseltraktorerna) via en remskiva.

Klyvaren är gjord helt i trä förutom yxarna, sågklingan och järnbeslagen. Inne i det stora trähjulet finns cement så att yxarna skall klara av att hugga klabbarna.

Yxarna går upp och ned i sina hållare drivna av hjulet.

Virket läggs i en lång vagga för att kapas av sågklingan. Det är viktigt att vagga rör sej rakt och stabilt så att klingan inte “kniper”. Man för virket fram till mothållet som är en metallbit löst fäst med en bult. Längden på klabbarna är viktig så att de går in under yxarna men är så långa att de klyvs ordentligt.

Drivningen är med remmar som bör vara lämpligt spända. Man kan hälla sirap på drivhjulet för att remmen inte skall slira.

Och så har vi huvudmaskinisten Göran vid sågsklingan.

Antas Bengt visade att de gamla takterna sitter i än och klöv skickligt klabbarna.

Modern skyddsutrustning fanns inte förr.

Radarna skall inte förglömmas.

Det bästa med talkoarbetet är ju talkokaffet som tillsammans med Ingas fina smörgåsar och en hel del prat avslutade dagen. Men ännu samlade vi ihop en mängd starka karlar som lyfte ned den gamla svarven från uthusets vind och bar in den i slöjdsalen. Den skall sättas i skick och ställas upp på nytt. Verner berättade om hur den i tiden användes i den lilla skolsalen som nu är uppdelad i virkeslagret och lilla salen. Svarven stod i hörnet mot ytterväggen och drev med en trampa. Men mera därom senare.

Vädret var fint – torrt men inte för hett. En riktigt lyckad dag.

 

Vidaklyyvantalkå lö 15 juli 10:00

Nu ser det ut att det verkligen blir vidaklyyvantalkå (vedarbete) på lördag. Vi var tvungna att flytta den framåt med en vecka på grund av tidsbrist. Läs närmare om vedarbetet på http://84.20.155.7/nywp/?p=3623 (men den blev alltså flyttad till lö 15 juli).

Vi klyver alltså ved för gamla folkskolan för nästa vinter. Det behövs nu då vi har en stor kamin för att värma upp slöjdsalen. Samtidigt vill vi visa hur det gick till då man klöv ved i slutet på 1940-talet och början på 50-talet.

Bilden är från bondedagen 2014 och visar Lillstubackans bolagsklyvare.

Man får gärna delta i arbetet men det går bra att bara titta på också. Ifall nån har kvar gamla arbetskläder från den tiden så kan man ju klä upp sej i dem.

Till talkåarbetet hörde också samvaro och kaffedrickandet (mat ifall det var ett större arbete). Inga bjuder på kaffe med tilltugg (frivillig avgift till stöd för gamla folkskolan).

Man kan också beundra den fina skolan som är i utmärkt skick (byggd 1899) i motsats till de mögelhus som byggts efter 1960-talet då byggnadstekniken försämrades katastrofalt. Vi håller på att kitta och måla fönster. Köket, arbetsrummet och lilla salen är nymålade och nytt trägolv skall snart läggas i arbetsrummet. Sedan kan man beundra den fina kaminen i stora salen (gåva av Christine och Gunder).

Utanför skolan vid verandan finns den nya brandstegen av gammal modell som Göran tillverkat av lärk. Mycket stabil.

Vädret lär bli svalt men torrt. På fredagen skall det regna men inte mera på lördagen. Om man nu tror på 10-dygnsprognosen. (Se femdagarsprognosen från yr.no för Hindersby i sidopanelen nere till höger )

Alla hjärtligt välkomna !

 

Äkta brandstege av trä

Göran har satt ihop en fin brandstege av trä (lärk) som vi ställde upp vid gamla folkskolan. Det gick enkelt med storsäcklyften på frontlastaren. Dert var bra med maskinell hjälp för stegen är mycket tung.

Det gick utmärkt att ställa både höjd och lutning med frontlastarens hydraulik.

Det är bra att stegen går upp över taket för då kan man hålla i översta steget då man stiger över till takstegen. Nu skall det ännu sättas sten eller platta under nedre ändan så den inte ruttnar.

Stegen passar bra till huset.

 

Vidaklyyvantalkå 8 juli (prel.)

Gamla folkskolans vänner höll styrelsemöte på söndag och beslöt att preliminärt hålla vidaklyyvantalkå (vedklyvning) på lördagen den 8 juli 2017. Ifall det nu inte ösregnar förstås. Vi återkommer till exakt tidpunkt då det börjar komma tiodygnsprognoser som täcker den dagen så vi vet nånting om vädret.

Vi har städat upp i uthuset på gamla folkskolan och satt in färdiga ställningar att rada veden. Göran skall ta den gamla vedklyvaren till skolan och om det lyckas få igång den gamla traktorn så sätter vi den att driva klyvaren. Det är en fin gammal klyvare med trähjul och två yxor.

Bilden är från bondedagen 2014.

Förr hade varje eenda (ända=bydel) en klyvare som flyttades runt och så samlades man till talkå (gemensamt arbete) för att kapa, klyva och rada in följande vinters ved. All uppvärmning behövde ju ved liksom all matlagning. Först på 50-talet började det komma centralvärme med vedeldad pannå (värmepanna) men som man också kunde värma med koks. Vi hade vanligen koks till natten eftersom den brann längre tid än veden. men den var dyr.

Visst hade man tjeppvid (klen käppved) också som man fick vid gallringar men den användes mest för matlagning under vidahelln (vedspisen). Grövre ved måste klyvas så den gick in i eldstaden med också för att den skulle torka bättre. Det var fråga om stora mängder så man behövde en bra klyvare för att få arbetet gjort. Klyvare hade också en klingå (cirkelsåg) som man kapade veden med. De kapade bitarna föll ned i klyvaren där de togs av klyyvanbisana (klyvningskarlarna) som satte dem under yxan och den klyvna veden satte de på ett bord där den hämtades av gummorna som förde den till ett annat bord vid ingången till vidaliidre (vedboden). Där hämtade  radangummåna (radningsflickorna) veden som de radade upp i långa rader inne i lidret.

För att de långa raderna inte skulle stjälpa så hade en tjeppbisi (käppkarl) till uppgift att slå in käppar i föregående rad så att raderna hölls ihop och blev stabilare. Käpparna som vanligen höll ihop två rader åt gången gjorde att alla rader till sist bildade en enhet och stödde varandra.

Ved behövs i gamla folkskolan nu då vi har en stor fin kamin i slöjdsalen. Förra vintern var ovanligt varm men kommande vintrar kan vara betydligt kallare.

Talkofolket bjuds som traditionen kräver på kaffe och tilltugg efter välförrättat arbete. Ta gärna på gamla kläder (som farfar använde på 30-talet).  Gummorna hade huvudduk och förkläde medan gubbarna hade läderstövlar och stövelbyxor. Och kanske väst.

Vi skickar ut lappar och meddelar närmare efter johanni.

 

Vedlidret färdigt

Nu är vedlidret på gamla folkskolan färdigt att ta emot ved. Det går att rada dubbla rader och varje rad har mellanstöd så att den inte skall rasa så lätt.

Underlaget består att ett par gamla stockar som jag kluvit. Man måste ju få upp veden från marken så att luften kan cirkulera bättre. Raderna är omkring fyra meter långa och höjden 2,7 meter ovanför underlaget. Det blir en hel del ved men man kan lätt bygga vidare ifall det behövs mera ved.

Det är förstås alltid bra att ha överårs ved för den är torrare men då måste man sätta den nya vedan så att den gamla kan tas bort först. Vi måste klyva veden ganska ordentligt för öppningen på kaminen i slöjdsalen är inte så stor. Dessutom torkar veden bättre i mindre bitar.

 

Vedarbete

Vintern var varm men slog tillbaka i april och början på maj. Det såg ut att bli vårsådd men en kall vecka med snö försenade sådden. Sedan slog det om och blev riktigt varmt. Inget regn har det kommit och åkrarna torkade upp ganska jämnt. Fredagen den 19 maj blev det julivärme med +27 grader och vintern blev plötsligt sommar.

Nu är vårsådden undan och förkylningarna börjar ge med sej. Vi städade litet i gamla folkskolans (blivande) vedlider med Göran och Wixo. Dessutom tog vi upp dörren till den gamla lärarladugården från papperslagret. Inga har städat upp i slöjdsalen och flyttat böckerna till lilla salen.

Nu funderar vi på en lämplig dag för vidatalkå. Förra vintern var så varm att det inte behövdes mycket ved men det är bäst att ha litet torrved i lager. Vi tänkte ställa upp den gamla klyvaren och laga ved på gammalt sätt. Den nya kaminen har en ganska liten lucka så veden måste klyvas ganska ordentligt. Dessutom torkar den bättre då.

 

 

GFV årsmöte 2017

Gamla folkskolans vänner höll årsmöte på måndag och drack kaffe och pratade. Samtidigt invigde vi biblioteket. Det finns ännu inte så många böcker i hyllorna men det kommer mera.

Det var positivt att året 2016 gav ett litet överskott. Största utgiftsposten är elektricitet på litet mer än 2000 euro och försäkringar på litet över 500 euro. Tack vare frikostiga donationer av Åke Grandell så har vi pengar i kassan.

Lilla salen är färdig och Historiska sällskapet har börjat träffas där. Snart kommer också en ny video om gamla arbetsmetoder från Hindersby att förevisas. Om vädret det tillåter så planerar vi vidatalkå i slutet på maj för att få bränsle till nästa vinters kamineldning.

Styrelsen omvaldes

och så drack vi förstås kaffe …

Gamla folkskolans vänner årsmöte sö 2 april kl.14

Våren är årsmötenas tid och Gamla folkskolans vänner håller årsmöte

söndagen den 2 april 2017 kl.14 på gamla folkskolan

Man kan samtidigt titta på de nymålade väggarna i arbetsrummet och lilla salen där vi nu också har fullständig utrustning för nätanslutningar (24 st. samt trådlöst).

Nu kan vi också ta emot böcker till biblioteket som kommer att bestå av två avdelningar: en för mera värdefulla (gamla) böcker som inte lånas ut annat än i undantagsfall och en som man får ta hem böcker ifrån (utan att lämna tillbaka) eller hämta böcker till. Dessutom har vi en hel del byggnadsvårdslitteratur som man kan kopiera i mötesrummet.

Vi informerar också på mötet om vårt nya Historiska sällskap (som är mycket löst och närmast består av dem som kommer på träffarna). Vi behandlar Hindersby och Bäckby historia från ungefär 1960 bakåt. Det är litet likt Grev-studiecirkeln som vi hade tidigare. Nästa möte är på måndag den 3 april kl.19.

Mötet behandlar stadgeenliga frågor men jag kan redan nu avslöja att vi klarat ekonomin så bra att vi är litet på plussidan.

Alla medlemmar (och blivande medlemmar) hjärtligt välkomna !