image_pdfimage_print

Åskan slog ner

Det var hård åska i Hindersby i går och en hel del apparater gick sönder. Jag har bytt nätdelar i Hopenbackans växel och växel i Åkes lider. Men det är bara tillfälliga lösningar.

Vi har reserver från Liljenet men det visade sej att de inte gick att programmera om utan vidare. I morgon borde jag få Liljenets lösenord så då kanske jag kommer in och kan ändra inställningarna.

Nu borde nätet vara igång igen utom för dem som har fått sina apparater förstörda. På mediakonvertern (den grå lådan på väggen) finns sex lampor. De till VÄNSTER visar om apparaterna inne i huset (routern) är i skick och bör då lysa. Till HÖGER visar översta lampan om konvertern får ström och de två nedersta om den har kontakt till nätet.

Om de vänstra lamporna har slocknat så ring Cristian Nyholm 050-5902982 på måndag.

Vi har inga routrar i lager mera eftersom det finns över tusen modeller och folk har olika önskemål. Jag har i alla fall själv installerat TP-link C7 som har en ganska bra trådlös del. De billigaste trådlösa rekommenderar jag inte för de har ofta mycket dålig kvalitet.  Köp helst bättre än AC1750 (högre nummer är bättre) och gärna med två band (2,4 och 5 MHz). Den bör stöda 802.11ac. 

Det finns också bra routrar utan trådlöst och de är vanligen billigare och bättre. Man bör numera köpa Gigabits apparater. Bland de bättre har vi TP-link TL-R480T+ (60 euro på nätet) och Microtik RB750Gr3 Gigabit (45 euro).

 

Blixt och dunder

Då blixten slår ned och röken står från elektronikburkarna så kommer man ihåg att man borde ha fixat åskskyddet. Den snabba elektroniken är så känslig för överspänning att den till och med går sönder då det blåser och det blir korta avbrott i elströmmen.

Varje avbrott ger upphov till smala spikar i spänningen som inte hade någon som helst betydelse förr men ju snabbare elektroniken blir desto känsligare blir den. Tyvärr så är de “åskskydd” som säljes ganska så värdelösa – det bästa är att dra ur stöpslarna och lägga dem långt från vägguttaget. Överspänningen hoppar ledigt över 10 cm vid ett kraftigt nedslag. Också datakablar av koppar bör dras ur för de fungerar också som antenner och ett nedslag i närheten kan inducera betydande spikar i dem.

Men alltid hinner man inte dra ur stöpslarna och då är fast installerade överspänningsskydd bra att ha. Det är en hel vetenskap och det är lätt att göra ont värre om man installerar dem fel. Jag surfade litet på nätet och det finns en hel del om åskskydd.

Skydden delas upp i tre klasser: grovskydd, mellanskydd och finskydd. Där ledningarna kommer in till huset placeras grovskyddet som kan vara ett gnistgap. Det bör placeras i ett metallskåp om det inte är slutet och skall kortsluta det mesta av energin till jord. Men spänningen efter skyddet kan ännu vara närmare 1000 Volt så det behövs ett mellanskydd som ofta placeras vid elcentralen.

Mellanskyddet består ofta av en varistor som relativt snabbt kortsluter överspänningen till “jord”. Viktigt är att man kan se om skyddet är helt och att det är lätt att byta ut det. Därför bör man välja ett skydd med moduler som kan bytas utan verktyg och som visar grönt om det är i skick eller rött ifall det är sönder. Inget skydd klarar en direkt träff av blixten i närheten av huset. Men hoppeligen blir förödelsen bakom skyddet mindre.

Tyvärr är varistorskydden inte tillräckligt snabba för modern dataelektronik. Inte heller de “skydd” som man kan sätta i ett vägguttag. Om vägguttaget är ojordat är de totalt värdelösa och annars också av tvivelaktigt värde. Det enda som verkligen skyddar snabb elektronik är snabba dioder (s.k. zorbar) som kopplas in på likspänningssidan. De kan kortsluta flera tusen Ampére till jord på nån pikosekund (miljontedels miljontedels sekund) men klarar bara smala spikar så den mesta energin måste man ta bort med de långsammare skydden.

Och så “jord” … Det är ingen idé att gräva ned en jordledning för varje apparat utan det som behövs är att man kopplar alla metalldelar till en så kallad “potentialutjämningsskena” som vanligen placeras vid elcentralen. Tanken är att om all metall är stadigt kopplad till skenan så blir det inga spänningsskillnader som kan ställa till det. Varje apparats jord bör därför kopplas till skenan med en ordentlig koppartråd. I nyare elinstallationer finns det en gul/grön skyddsjordledare som borde fungera. Men den finns ju inte i ojordade vägguttag så datamaskinerna bör placeras i jordade uttag (med modern installering).

Det är speciellt viktigt att skydden jordas ordentligt till apparatens jord och till skenan. Annars hänger bokstavligen i luften och fungerar inte. I gamla hus borde man åtminstone dra nya kablar med skyddsjord till de uttag man använder för datamaskiner och liknande känslig elektronik.

Skenan borde förstås jordas ordentligt och helst skall man dra en jordledning bara på ett enda ställe. Gamla metallrör i jorden (utan isolering) är ofta bra jordpunkter men man måste se till att anslutningen till rören inte kan oxidera. En bra jord får man genom att gräva ned en tjock kopparledning ett tiotal meter i lerjord. Jordspjut som man slår ned i jorden är också bra men svåra att använda där det finns stenar och berg.

Det är sedan en helt annan sak att installera åskledare på ett hus. Men i de flesta fall slår blixten sällan ned i huset utan kommer vanligen in med ledningarna. Det är en bra sak att telefonledningarna försvinner så småningom för de har varit ett stort problem där det finns luftledningar. Fibern leder ju inte ström alls eftersom den är gjord av glas (även om kablarna har dragelement av ståltråd som helst bör jordas utanför huset).

Nu finns det färdiga satser med överspänningsskydd som kombinerar grov- och mellanskydd. De kostar omkring 500 euro och bör installeras av en elektriker som vet vad han gör. Från Sverige och Tyskland får man samma skydd betydligt billigare i näthandeln. Man kan söka på Elrond, Dehn och Phoenix.

Det stora problemet är i alla fall att få nånting gjort INNAN blixten slår ned …

Reservel med acku för växel

 

Billig och bra reservel för växel

 

Elavbrott är ett problem för datanätet och en vanlig UPS fungerar en alldeles för kort stund. Dessutom är det problem med åska (överspänning) som kan komma in från elnätet.

Reservel är en ganska dyr sak om man skall köpa den men det är väldigt enkelt att bygga själv. Och det är billigt och bra. Här presenteras ett enkelt system som är anpassat för våra växlar (12 V 7 A) men det är enkelt att byta ut en del komponenter för andra apparater.

Fortsätt läsa “Reservel med acku för växel”

Lång räckvidd = dålig kapacitet

(Skickad till Hbl)

 

Trådlöst bredband

Bra täckning = dålig kapacitet

Jag vet mycket väl att Flash-OFDM som Digita använder är optimerad för
lägre frekvenser (Anne Suomi Hbl 16.3 2008). Och lägre frekvenser ger
längre räckvidd men frågan är om det är bra eller dåligt.

En av de verkligt viktiga saker som aldrig utreds då det gäller
trådlöst “bredband” är att lång räckvidd och bra täckning betyder
dålig kapacitet i praktiken. Orsaken är att alla abonnenter inom
täckningsområdet DELAR på kapaciteten. Är det så svårt att räkna ut
att en abonnent på en kanal som ger 1 Mbit/s får hela kapaciteten
medan 100 aktiva abonnenter får en hundradedel eller 10 kbit/s var och
en under trafiktopparna. Det är alltså ILLA med lång räckvidd då det
gäller bredband. Tekniken är fin men bara då det gäller smalband och
trafik där det bara krävs ytterst låg kapacitet.

Fortsätt läsa “Lång räckvidd = dålig kapacitet”

Trådlöst bredband mot naturlagarna

Artikeln i Hbl den 24.2 2008:

 

Mobilt bredband mot naturlagarna

Ingen teknik är dålig men det gäller att tillämpa den på rätt
sätt. Just nu verkar det som om många hoppas att mobilt (trådlöst)
bredband skall lösa alla problem. Statens satsar på det för att skaffa
“bredband” till glesbygderna, TeliaSonera vill ersätta det fasta
telefonnätet med trådlös teknik och endel missionärer går omkring och
tutar ut att “Trådlöst är framtiden !”.

Det är bara ett litet problem och det är att trådlöst bredband är emot
naturlagarna. Shannons teorem sätter en gräns för hur mycket
information som kan sändas över ett givet frekvensband OBEROENDE AV
TEKNIK. Det finns alltså inget hopp om att det någonsin skall komma en
“bättre teknik”. Kort sagt: Trafiken ryms inte. För en teknisk
beskrivning se http://www.bbg.fi/Shannon.html.

Fortsätt läsa “Trådlöst bredband mot naturlagarna”

Säkerhetsproblem på nätet

Det finns infekterade maskiner i vårt nät som sänder ut skräppost och virus !

ALLA bör GENAST installera anti-virus och anti-trojanprogram !

Det finns bra gratisprogram till exempel på

http://free.grisoft.com/

Så kallade BOTNET bestående av infekterade datamaskiner börjar bli det stora problemet och då RÄCKER ANTI-VIRUS INTE !

Om problemen fortsätter så kommer HELA VÅRT NÄT ATT STÄNGAS !!!

Därför kommer jag nu att stäng alla portar utom de absolut nörvändiga !

Eposten måste i framtiden skickas genom NEBULAS server

http://www.nebula.fi/ohjeet.php?group=1

Nisse

Shannon

Shannons teorem

Datanät:

Shannons teorem – Trådlöst är värdelöst !

 (OBS ! Det här gäller bara trådlöst som allmänt datanät. Däremot fungerar det bra för epost och småsurfande. Ingen teknik är i och för sej dålig men den kan vara värdelös för en viss tillämpning)

Shannons teorem dyker upp alltid då nån försöker påstå att “Trådlöst är framtiden!”. Alla som läst Grundkurs i telekommunikation känner till Shannon som på 1940-talet ställde upp och bevisade ett teorem som direkt säjer att det är omöjligt.

Det är alltså fråga om en naturlag – ungefär som tyngdkraften och termodynamikens första huvudsats (energiprincipen). Att försöka komma förbi Shannons teorem är lika huvudlöst som att försöka bygga en evighetsmaskin (en maskin som går i all evighet utan att man tillför energi). Många “uppfinnare” har blivit vansinniga under sina försök att få till stånd det omöjliga – liksom försöken att göra guld.

Shannons teorem säjer helt kort och kraftigt att över ett visst frekvensband kan man bara överföra en viss mängd information OBEROENDE AV TEKNIK. Det finns alltså inget hopp om att det nånsin kommer sådana uppfinningar som får informationsflödet att gå utöver de gränser Shannons teorem ställer.

Fortsätt läsa “Shannon”

Koppar

Datanät:

Kopparnätets avtynande och död

TeliaSonera gav nyligen en klar signal att kopparnätet inte skall utvecklas utan närmast avvecklas. Det betyder att ADSL är en döende teknik – med rätta.

Kopparnätet fungerar på helt annat sätt än trådlösa nät (radionät). Medan alla inom en radiostations område DELAR på kapaciteten så har oftast varje kund en egen linje till telefoncentralen (men delar sedan förbindelsen vidare). Det ger bättre kapacitet ifall förbindelsen från centralen är bra och ifall man kan få en snabb ADSL till centralen.

Problemen är i alla fall betydande i kopparkabeln. Telefonnätet är inte alls byggt för datatrafik – närmast tvärtom. Tidigare var de höga frekvenserna som behövs för snabb dataöverföring enbart störningar och man försökte få bort dem.

Det finns två stora problem med kopparkabeln i telefonnätet: störningar och dämpning. Eftersom koppartråd fungerar som en antenn så tar den emot och skickar ut störsignaler. Ju längre kabel desto värre och luftkabel är värre än jordkabel. Vid åska är den direkt farlig. I de flesta telefonkablar finns det massor av trådpar – i en del fall flera hundra. Dessa stör alla varandra och mest vid högre frekvens. Därför begränsar själva grundstrukturen snabb datatrafik i kopparkabel.

Dämpningarna är också betydande i kopparkabel. Då man kan skicka signaler upp till flera hundra kilometer i en optisk fiberkabel med mycket hög hastighet (rekordet är över 10 miljoner Megabit/s över en 400 km fiber) så är det problem med 1 Megabit/s redan efter några kilometer i kopparkabeln. Varje skarv förorsakar också reflektion av signalen och kopparkablar av dålig kvalitet gör ADSL nästan oanvändbart på vissa platser. I praktiken vat man aldrig om det fungerar förrän linjen är uppmätt.

Nu är det ju tekniskt möjligt att köra nästan vilken hastighet som helst över en kopparkabel – om man sätter in förstärkare med korta mellanrum. Men att bygga om ett kopparnät med förstärkare på ett par hundra meters mellanrum är betydligt dyrare än att byta kabeln till optokabel. Det här vet nog teleoperatörerna och därför kramar de de sista centen ur det gamla kopparnätet men investerar inte ett dugg i det mera.

Det gamla telenätet kommer därför att så småningom tyna av och till sist dö bort helt. Eftersom det trådlösa alternativet bara lämpar sej för fordon och mycket små datamängder så är det klart att förutseende människor skaffar sej optokabel så fort som möjligt. I annat fall blir man utanför datanätet i framtiden. Då operatörerna inte mera ids underhålla kopparnätet så finns det ingen ADSL heller.

Se också “Shannons teorem – Trådlöst är värdelöst !”.

Nisse Husberg
tekn.dr. (datateknik)
f.d. docent och professor vid Tekniska högskolan

Den 15 november 2007